Varför ska man bygga havsbaserad vindkraft?
Vindkraft är förnybar, utsläppsfri och ekologiskt hållbar energi som behövs som en del av en mångsidig energiproduktion för att vi verkligen ska kunna motverka klimatförändringen.
Med tanke på energiproduktionen är det effektivast att bygga vindkraft där det blåser mest, det vill säga i praktiken längs den blåsiga kusten och ute till havs, där inga träd bromsar upp vinden. Havsbaserade vindkraftsparker har också större produktionskapacitet än landbaserade.
Varför ska man bygga havsbaserad vindkraft i en unik skärgårdsmiljö?
Finlands Havsvind Ab:s havsbaserade vindkraftsprojekt byggs ute på öppna havet både i Ingå-Raseborg och i Sideby i Kristinestad. I vartdera projektet är strävan att så väl som möjligt anpassa vindmöllorna till havslandskapet. Vindmöllorna placeras omkring en halv kilometer från varandra, utanför de stora farlederna. Vid placeringen har man i mån av möjlighet även beaktat det lokala fågelbeståndets rutter och tänkt på att bevara lugnet i naturen.
Vindmöllorna placeras i landskapet så att de inte ”fyller” hela horisonten utan så att det finns öppna vyer för att vindkraftsparken ska se tilltalande ut när man rör sig i närheten med segel- eller motorbåt. En vindkraftspark ute på öppna havet medför inga bullerolägenheter för skärgårdsborna.
Varför bygger man inte havsbaserade vindkraftsparker på ägarbolagens hemorter Helsingfors eller Vasa?
Planläggningssituationen för ett område bestämmer var havsbaserad vindkraft kan byggas. Finlands Havsvind Ab:s byggnadsområden för havsbaserad vindkraft bestäms direkt av landskapsplanerna. Både i Ingå-Raseborg och Sideby har havsområdena anvisats för vindkraft i landskapsplanen.
Vad innebär det att ett vindkraftsområde är markerat i landskapsplanen?
Enligt markanvändnings- och bygglagen ska riksomfattande mål för områdesanvändningen beaktas så att möjligheterna att uppnå dem främjas inom områdesplaneringen, kommunernas planläggning och i de statliga myndigheternas verksamhet.
Landskapsplanen har en klar styrande inverkan på planeringen av områdesanvändningen, eftersom myndigheterna ska främja genomförandet av planen och se till att åtgärderna inte försvårar genomförandet av planen.
Landskapsplanen ska tjäna som ledning när generalplaner och detaljplaner utarbetas och ändras.
Vid byggande av vindkraft accentuerar de riksomfattande målen för områdesanvändningen strävan efter centraliserade lösningar och samordning av vindkraftsbyggandet och övrig områdesanvändning. Särskilt med tanke på landskapspåverkan är det att rekommendera att vindmöllorna samlas i enheter som består av flera möllor eller i vindkraftsparker.
Vindkraftsparkerna utanför Ingå-Raseborg och Sideby planeras i områden som anvisats för detta ändamål i den fastställda landskapsplanen.
Hur stora är vindkraftsparkerna? Hur många hushåll får el från dem?
Den planerade vindkraftsparken utanför Ingå-Raseborg består av 60 vindmöllor. Möllornas navhöjd är cirka hundra meter och varje möllas effekt är 3 – 5 MW (megawatt). Vindkraftsparkens totalkapacitet är 180 – 300 MW. Den producerade energimängden motsvarar cirka 400 000 höghustvåors elbehov. Det är ca 13 gånger mer än Ingå kommuns elförbrukning och tre gånger mer än Raseborgs kommuns elförbrukning. Mängden motsvarar ca 20 % av Helsingfors eller 40 % av Esbos elförbrukning. Vindkraftsparken producerar upp till ca 900 GWh (gigawattimmar) förnybar vindenergi per år.
Vindkraftsparken som planeras utanför Sideby består av cirka 80 motsvarande vindmöllor om ca 3 – 5 MW. Vindkraftsparkens totaleffekt är ca 240 – 400 MW. Årsproduktionen av el kommer att motsvara över en halv miljon höghustvåors förbrukning. Det är 17 gånger mer än Kristinestads elförbrukning.
Medför vindkraftsparken några olägenheter för sjöfarande?
Vindmöllorna ligger ute på öppna havet och inte i de stora farlederna. Vindmöllorna står omkring en halv kilometer från varandra. Vindkraftsparkerna medför inga olägenheter för sjöfarande.
Vem står bakom vindkraftsparkerna, är det något anonymt energikonsortium?
Projekten genomförs av Finlands Havsvind Ab, som är ett inhemskt vindkraftsbolag. Det ägs av Helsingfors Energi och EPV Energi Ab med lika stora andelar vardera. Vardera är stadsägda energiföretag som betalar samfundsskatt till sina hemkommuner.
Byggs vindkraftsparkerna med skattebetalarnas pengar?
Finlands Havsvind Ab främjar öppet projekten i både Ingå-Raseborg och Sideby med målet att lönsamt producera förnybar energi med havsvind.
Byggandet av havsbaserad vindkraft förutsätter att lokalbefolkningen och de kommunala beslutsfattarna ställer sig bakom projektet för att planläggningen ska avancera i enlighet med landskapsplanen. I det här avseendet har man ett gott samarbete på kommunnivå i Finlands Havsvind Ab:s båda projekt.
Projekten måste också vara tekniskt genomförbara för att förverkligas. Finlands Havsvind Ab har utvecklat fundamentens funktion och hållbarhet med hjälp av test som utförts i verkliga ishavsförhållanden och har därmed samlat central grundläggande kunskap för det tekniska utförandet av havsbaserade vindmöllor.
Projekten måste även vara ekonomiskt genomförbara. Det betyder lönsamt byggande, där det på kort sikt behövs ett subventionssystem för vindkraft eftersom vindkraftsbyggande kräver betydande investeringar. Hittills har den statliga beredningen av subventioner för havsbaserad vindkraft inte avancerat på ett sätt som skulle stödja regeringens mål om en betydande utbyggnad av vindkraften. Det nuvarande subventionssystemet är riktat till landbaserade vindkraftsparker vid kusten. På lång sikt ska vindkraften vara konkurrenskraftig i sig själv och detta är möjligt att uppnå när det har byggts tillräckligt många vindkraftsparker av betydande storlek.
I vilket skede befinner sig havsvindsprojekten och när blir de klara?
För havsvindsprojektet utanför Ingå-Raseborg har MKB-förfarandet slutförts och för närvarande väntar projektet på kommunens planläggning. Samtidigt görs hela tiden fler tekniska utredningar, bland annat i fråga om packis och havsbottnen. Om allt går enligt planerna kan fundamenten börja byggas och möllorna resas i mitten av 2010-talet.
Även för havsvindsprojektet utanför Sideby har MKB-förfarandet slutförts. I Sideby pågår den kommunala planläggningsprocessen. Samtidigt görs hela tiden fler tekniska utredningar, bland annat i fråga om havsbottnen. Om allt går enligt planerna kan fundamenten börja byggas och möllorna resas före mitten av 2010-talet.
Vilka är de största möjligheterna och utmaningarna för havsbaserad vindkraft?
Ett överlägset trumfkort för havsbaserad vindkraft är att den producerar koldioxidfri förnybar energi som inte medför bränslekostnader. Produktionssättet är mycket kostnadseffektivt om det blåser tillräckligt. Den kraftiga tekniska utvecklingen för med sig nya möjligheter. Förlängning av livscykeln genom förnyande och modernisering av utrustningen sänker också produktionskostnaderna.
De största utmaningarna för havsbaserad vindkraft är att den är kapitalintensiv och har höga investeringskostnader. Ofta finns det en allmän acceptans för vindkraft. Lokal acceptans och goda vindförhållanden möts dock inte alltid. Drifts- och underhållskostnaderna är fortfarande rätt höga. Den energipolitiska osäkerheten och förändringar i subventionsnivån ökar också osäkerheten kring långsiktiga investeringar av det här slaget.