Finlands Havsvind Ab, som till lika delar ägs av Helsingfors Energi och EPV Energi Ab, har för avsikt att bygga havsvindparker i avsevärd storleksklass i Finska viken samt utanför Sideby i Bottniska viken. Havsvindparkerna är planerade i öppna havet på ställen som fastställts i landskapsplanerna.
Förfarandet vid miljökonsekvensbedömning gällande den vindkraftspark som planeras utanför Sideby är klart och den kommunala planläggningsprocessen är på slutrakan. Om allt går enligt planerna, dvs. den förestående vattentillståndsprocessen löper smidigt, kan havsfundamenten för vindkraftsparken och själva vindmöllorna börja byggas i mitten av årtiondet.
Projektet utanför Ingå-Raseborg väntar på planläggningsbeslut
Raseborgs stadsfullmäktige beslutade i mars att inte inleda planläggningen av en havsvindpark trots att området har anvisats som område för vindkraft i landskapsplanen. I Ingå förkastade kommunstyrelsen i juni med rösterna 9-2 tekniska nämndens förslag om anhängiggörande av en delgeneralplan. Även för havsvindparken i Ingå har plats anvisats i landskapsplanen. Finlands Havsvind Ab följer aktivt hur statens vindkraftsmål uppfylls. Vindkraftsprojektet utanför Ingå-Raseborg kvarstår som ett alternativ som främjar havsbaserad vindkraft.
En djungel av tekniska och ekonomiska utmaningar
Vindparken utanför Ingå har också stött på problem från försvarsmaktens sida, som i sitt utlåtande konstaterade att vindmöllorna har en negativ inverkan på territorialövervakningens prestationsförmåga. Utredningsman Tarasti föreslog också i sin rapport att de utmaningar som försvarsmakten ställs inför ska granskas på nytt. Även det ekonomiska stödet för havsvindkraft känns fortfarande tämligen osäkert, även om man under budgetbehandlingen har fattat beslut om ett s.k. demostöd på 20 miljoner euro. Den finska regeringens mål att avsevärt utöka vindkraften framstår alltså fortfarande som mycket utmanande. Den absoluta trumfen med havsvindkraft är att den producerar koldioxidfri förnybar energi i industriell skala. Det är ett mycket kostnadseffektivt produktionssätt, om det blåser tillräckligt. De största utmaningarna med havsvindkraften är de höga investeringskostnaderna och dess kapitalintensitet. Dessutom är användnings- och underhållskostnaderna fortfarande ganska höga. Den fortsatt osäkra energipolitiken och ändringarna i stödnivåerna ökar osäkerheten i fråga om dylika långsiktiga investeringar. Även regeringen måste stärka sitt engagemang i vindkraftsmålet och de kostnader som det orsakar. Finlands Havsvinds ramvillkor för att havsvindkraftsparksprojekt ska genomföras är att
– havsvindkraftsverkstekniken utvecklas, inklusive kontrollen över fundamenten i isförhållanden, något som hittills har avancerat bra.
– vindparksprojektet är lönsamt, vilket på kort sikt påverkas av stödsystemen och tariffprisnivån på el som producerats med vindkraft. Statens styrmekanismer för att säkerställa lönsamhet bör vara långsiktiga och tillräckligt uppmuntrande, så att man kan försäkra sig om att investeringsprojekten är lönsamma under hela livscykeln.
– tillståndsförfarandena är smidiga, vilket har att göra med att den kommunala planläggningen kommer i gång och fungerar samt att de utredningar som behövs i vattentillståndsfasen är tydliga. Situationen just nu visar att det fortfarande återstår mycket att göra inom havsvindkraften innan byggnadsprojekten kan påbörjas.
